När någon går bort måste eventuellt testamente delges alla arvingar. Gör man inte det kan det bli problem längre fram. I denna artikel berättar vi på Strandgatan Tjugo hur delgivning av testamente fungerar och vad man ska tänka på.
Vad är delgivning av testamente?
Att delge ett testamente innebär att det överlämnas till den eller de personer som är behöriga att motta det, vilket i detta sammanhang är samtliga arvingar.
Vad är syftet?
Syftet med delgivningen är tydligt markera när tidsfristen på sex månader från det att alla arvingar mottagit testamentet börjar.
Från det ögonblicket har varje arvinge sex månader på sig att klandra testamentet. Till exempel om det gör gällande att arvingens laglott inte respekterats.
Laglott är det arv som varje bröstarvinge har rätt till, oavsett vad som står i ett testamente. Den är alltid hälften av arvslotten, vilket i sin tur är vad en arvinge skulle ha rätt till om det inte fanns något testamente.
Alltså: Efter att en arvinge delgivits testamentet har han eller hon sex månader på sig att ifrågasätta det. Efter den perioden finns inte någon sådan rätt. Därför är själva datumet för delgivningen viktig och det är viktigt att det går till på rätt sätt.
Hur ska delgivningen ske?
Hur delgivningen ska gå till regleras i ärvdabalken 14 kapitlet. Lagen säger att testamentshandlingen ska överlämnas i bestyrkt avskrift ifall det är skriftligt.
Är testamentet muntligt ska protokoll över förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om innehållet överlämnas.
En arvinge som redan godkänt testamentet behöver dock inte delges.
Det bästa är om mottagaren signerar delgivningsdokumentet för att visa att det mottagits. Men det finns faktiskt inget tvång på detta i lagen.
Däremot måste delgivningssyftet framgå tydligt. Detta har Högsta domstolen bestämt.
Delgivning kan ske genom ett rekommenderat brev, eller ännu bättre, genom att anlita en delgivningsfirma.
Vem ansvarar för att delge testamente?
Lagen säger inget om vem som är ansvarig för att delge eventuellt testamente. Däremot ligger ansvaret hos dödsboet att reda ut ifall ett sådant finns eller inte.
Med andra ord: dödsbodelägarna, den avlidnes arvingar, ansvarar för att undersöka om det finns ett testamente och ifall ett sådant finns delge även eventuella arvingar som inte är närvarande.
Ifall det finns en så kallad testamentarisk arvinge, en person som ska ärva till följd av att testamente finns, kanske denna person har själva testamentet. Då är det rimligt att den personen ansvarar för att en korrekt testamentsdelgivning sker. Det ligger också i personens intresse.
Om en boutredningsman anlitats kan denne få ansvaret att delge arvingarna testamentet. Ifall det exempelvis är en bank som sitter med dödsboet faller ansvaret på den.
När måste delgivningen ske?
Det finns ingen tidsfrist i lagen för när delgivningen måste ske. För att själva arvsprocessen ska kunna gå vidare så måste den dock ske inom skälig tid.
Oftast görs det i samband med inbjudan till bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningen till Skatteverket ska ske inom fyra månader från dödsfallet.
Vad tycker vi på Strandgatan Tjugo?
Det är en jobbig period för de närstående i samband med att någon går bort. Men ta inte för lätt på det praktiska. Det är viktigt att se till att allt går till på ett korrekt sätt och att alla är med på noterna.
Missförstånd, misstro och kanske till och med tvist i domstol vill ni undvika.
Finns ett testamente? Se då till att alla arvingar delges det så snart som möjligt. Vi rekommenderar att alla daterar och skriver under den bestyrkta kopian för att det inte ska råda några tvivel om att delgivningen ägt rum.
Använd gärna en delgivningsman. Alternativt kan det vara skönt att anlita en jurist för hela processen med boutredning, bouppteckning och arvskifte, inklusive själva delgivningsmomentet.