Spara till kontantinsats – 8 tips

Ska du köpa bostad behöver du betala en kontantinsats på minst 15 procent av köpeskillingen. Allra bäst är om du kan spara till din kontantinsats för att slippa ta ett dyrt blancolån. Det kan verka nästan omöjligt. Men ge inte upp – i denna artikel berättar vi hur du kan göra!

Först – hur mycket kontantinsats behövs?

15 procent av köpeskillingen måste du själv finansiera. Du kan få bolån till upp till 85 procent av bostadens värde. Mer än så får banken inte låna ut enligt lag. Detta gäller oavsett typ av bostad – hus, bostadsrätt eller sommarstuga.

Kostar bostaden 1 miljon är alltså kontantinsatsen 150 000 kronor. Är priset 2 miljoner måste du lägga in 300 000 kronor själv. Och så vidare.

Tänk på att – ibland behöver du mer i kontantinsats än 15 procent. Banken bedömer din betalningsförmåga innan den avgör hur mycket bolån du kan få. Ska du köpa en bostad som kostar en miljon men du bara får 500 000 kronor beviljat så blir din kontantinsats alltså 500 000 kronor, eller 50 procent.

Spara till en kontantinsats med dessa tips

Låt oss kika på hur du löser det där nästan omöjliga uppdraget med att få ihop tillräckligt med pengar till kontantinsatsen:

1. Gör en budget

Börja med att räkna på hur mycket pengar du behöver. Därefter gör du upp en budget. Här får du koll på dina inkomster och utgifter och ser vad som blir över att spara.

2. Sätt upp sparmål

Hur mycket du måste spara varje månad beror på hur snabbt du vill spara ihop pengar till din kontantinsats – och hur stor insatsen är förstås.

3. Justera budgeten

Nu vet du a) vad du har och b) vad du behöver. Då kan du lätt räkna ut c) vad du måste göra för att spara ihop tillräckligt med pengar. Du har två val: Antingen kan du minska utgifterna eller öka inkomsterna.

Låt oss kika på bägge.

4. Öka inkomsterna

Är det dags att förhandla lönen? Lyckas du få till en lönehöjning kan du lägga höjningen direkt till ditt sparande till kontantinsatsen.

Lyckas du inte höja lönen kan du ta extrajobb. Det ena utesluter inte heller det andra. Tänk på att ett extraknäck behöver inte bara vara slit. Det kan vara ett sätt att lära sig nya saker och träffa nya vänner.

5. Minska utgifterna

Vi vågar påstå att nästan vartenda hushåll i Sverige kan spara på sina utgifter. Ibland mycket. Här är några exempel:

  • TV-abonnemang och streamingtjänster. Det kanske räcker med ett paket.
  • Skaffa billigare mobilabonnemang.
  • Gå eller cykla till jobbet. Kanske sälja bilen?
  • Ta med matlåda till jobbet.
  • Skippa fika på stan.

Listaroo har fler bra spartips – kika gärna där för inspiration.

6. Spara direkt efter löning

Så snart lönen landar på ditt konto bör du göra en överföring till ditt sparkonto. Då riskerar du inte att spendera pengarna på annat. Sätt gärna upp en automatisk överföring.

7. Välj bästa sparform

Hur du sparar dina pengar kan ha stor effekt på hur mycket du lyckas spara ihop till din kontantinsats och hur snabbt.

Ju högre risk du är villig att ta desto bättre avkastning är det troligt att du kan få.

Hög risk låter obehagligt men i praktiken innebär det främst att ”det kan svänga lite”.

Låt oss titta på ett exempel på risk jämfört med avkastning:

  • Sparkonto på banken: Låg risk. Kan sällan ge särskilt mycket högre ränta än inflationen, ofta mindre.
  • Sparkonto med bunden ränta: Låg risk. Bättre ränta, men klarar ofta ändå inte överavkasta inflationen.
  • Korta räntefonder: Låg risk. Kan eventuellt ge något bättre avkastning än sparkonto, men inte mycket.
  • Långa räntefonder/obligationer: Låg till medel risk. Kan under vissa förutsättningar överträffa sparkonto, ibland ganska mycket.
  • Blandfonder (blandning av räntepapper och aktier): Medelhög risk. Kan kanske ge 4-8 procent avkastning per år på sikt.
  • Aktiefonder och aktier: Hög risk. Brukar kunna ge 8-12 procent avkastning per år.

Observera att avkastningen ovan bara är exempel för att du ska få ett ”hum” om hur de olika sparformerna förhåller sig till varandra. I verkligheten kan det skilja sig mycket och det kan vara stor skillnad mellan exempelvis vissa fonder eller olika aktier.

Generellt sett brukar privatekonomer ge rådet att ska du spara i mer än tre till fem år så bör du ta en högre risk, exempelvis genom att ha en stor andel aktier och aktiefonder i ditt sparande.

Vi väljer att inte ge ett råd här utan du får själv forska vidare kring vilken sparform som passar dig bäst när du spar till din kontantinsats.

8. Se över ditt sparande till kontantinsatsen

Det är en god rutin att se över sitt sparande en gång om året. Kanske har förutsättningarna ändrats så att du kan öka spartakten.

Dessutom kan du vid det tillfället se hur ditt sparande utvecklats. Har du exempelvis en aktieportfölj eller fondportfölj är det sannolikt att de olika innehaven utvecklats olika starkt. Då kan det vara en idé att balansera om innehaven så att varje innehav får sin ursprungliga allokering igen.

Hur gör du för att spara till kontantinsatsen? Lämna gärna en kommentar!

Lämna en kommentar

Share via
Copy link
Powered by Social Snap